VAD - HUR - VARFÖR

Pedagogisk dokumentation - Vad, Hur & Varför

Skolans verksamhet är (starkt) reglerad av ett antal bestämmelser som rör verksamheten (skollagen, förordningar, läroplanen och andra styrdokument). För att besvara frågorna ovan måste jag, enligt min mening, således utgå från läroplanen. Mitt resonemang gäller för elever som går sina tre sista grundskoleår (åk 7-9).

Jag väljer att besvara frågorna i en annan ordning. Genom att redogöra för varför jag anser att vi inte kan avstå från pedagogisk dokumentation menar jag att jag gett (ett) svar på frågan varför. Svaret på frågorna vad och hur 

VARFÖR?

I läroplanens värdegrund står

Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Ett av läroplanens övergripande mål är skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

*  kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild,

   musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets 

   kulturutbud. 

*  kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, 

   kommunikation, skapande och lärande.

För att kunna använda många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans och använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande måste eleven få ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans och använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Läraren ska

- ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och
  tänkande.

För att kunna ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande måste läraren känna till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. 

Vidare står det i läroplanens övergripande mål och riktlinjer att

Läraren ska
- utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning

  och för sitt arbete i skolan.
- tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen

Ett annat av grundskolans övergripande mål är att varje elev

* utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och

* utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egna och        

   andras bedömningar i relation till de egna arbetsprestationerna och 

   förutsättningarna

Läraren ska 

- utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaps- 

  utveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen 

  samt informera rektorn. 

- vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunska- 

  per i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig be-

  dömning av dessa kunskaper. 

Rektors ansvar för att 
- skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning,

  läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och 

  utveckla kunskaper, t ex bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.  

Som pedagog har man ett ansvar för att synliggöra det arbete som utförs i skolan samtidigt som man ska utveckla det pedagogiska arbetet i takt med att villkoren förändras. Författarna till böckerna jag läst uttrycker det så här:

”Pedagogisk dokumentation kan användas som ett arbetsverktyg för att förändra den inre och yttre pedagogiska miljön, dvs såväl det pedagogiska förhållningssättet som den pedagogiska praktiken.” (HLT s 10) 

”Observationer och dokumentationer syftar till att öka kunskapen om hur barn och lärare söker och konstruerar kunskap. Dokumentationen blir pedagogisk först när den sätts in i ett sammanhang. Målet är att kunna stödja barn och ungdomar bättre i deras kunskapssökande och ge dem nya utmaningar. (CWG s 11)

Det är den vuxne som ”tar ett ansvar för ett aktivt omskapande förändringsarbetet där barnet, precis som vi själva, ses som ett aktivt omskapande subjekt. (HLT s 13) 

Att de mål som satts upp i läroplanen är uppnådda kan svårligen säkerställas med ett antal ”muntliga framställningar” och ”skriftliga prov” som är de förhärskande examinationsformerna på högstadiet. Inlärning sker oftast inte momentant utan successivt över tid. För att eleverna ska varsebli att de kommit till en högre nivå i sin förståelse av något, och även få syn på vägen dit, behöver de som ett komplement ett mer kraftfullt verktyg. Pedagogisk dokumentation är det kraftfulla verktyget.

VAD?

Eftersom skolans arbete är styrt av läroplanen, och de olika ämnenas omfattande kursplaner, är det arbetet i vardagen vi ska dokumentera. Vad eleverna ska lära sig står preciserat i läroplanen och i det centrala innehållet i respektive ämnes kursplaner. Det är i arbetet mot dessa mål den pedagogiska dokumentationen ska ligga som ett raster. Vad som ska dokumenteras kan variera från elev till elev beroende på hur långt de kommit i sin utveckling och hur deras väg mot målen sett ut (spikrak eller "kringelikrokig"). Syftet med dokumentationen är ju alltid att den ska kasta nytt ljus över den aktuella situationen och återkopplas till undervisningen för att man ska komma vidare.

CWG (s 8) lyfter fram ”vikten att utgå från det som sker här och nu och låta detta bli underlag för reflektion och för förändring av den pedagogiska praktiken”. 

Hon framhåller dessutom vikten av att den som dokumenterar alltid måste vara medveten om syftet med dokumentationen. Vad önskar jag att fånga in? Vad ska jag använda materialet till? Vem ska se det? Kan någon vara emot att jag dokumenterar? (s 60) 

I samband med att det finns en önskan om att göra en pedagogisk dokumentation av något aktualiseras ett antal andra relevanta frågor att diskutera innan dokumentationen påbörjas: Är alla inblandade överens om att det ska göras? Vem äger dokumentationen? Vems tolkning är rätt? Etiska ställningstaganden måste alltid göras och individens integritet värnas. Alla vill inte vara med på bild eller i en film!

Hur?

Pedagogisk dokumentation ska/kan ske med alla till buds stående medium. Vilket medium vi väljer är dock aldrig en slump, utan mycket medvetet, eftersom vi alltid i förväg måste ha ett bestämt fokus. 

Valet av medium är således en ”tolkning av min tolkning”. Varje ”medium har sitt språk och måste passa tillfället. Kamerans språk är inte detsamma som videokamerans, det skrivna ordet inte detsamma som det talade.” CWG

Eftersom användande av många olika medier sätts in i ett pedagogiskt sammanhang synliggörs förhållandet mellan pedagogik, teknik och lärprocesser. (CWG s 8)

Tolkning av det insamlade materialet kräver ett kvalificerat tolkningsarbete - att man som pedagog ständigt är på jakt efter kännetecken och ledtrådar - ledtrådar som kan ge utmaningar till nya sätt att arbeta på. (CWG  s 8)

För att läsa mer om reflektionsteorier och reflektionsmetoder hänvisar jag till Emsheimer, P., Hansson, H. & Koppfeldt, T (2005) Den svårfångade reflektionen. Studentlitteratur

”Reflektion skiljer sig från vanligt ”tänkande” eller ”grubblande” genom att den är påtagligt målinriktad, att den genomförs med någon form av systematik och struktur där syftet är att distansera sig från gamla tankemönster och utveckla nya samt söka lösningar på frågeställningar”

(Peter Emsheimer)

Slutligen...

Högstadielärare arbetar av tradition mycket ensamma. Det är inte säkert att det beror på att man har en önskan om det och det är inte säkert att det måste vara så. Säkert är däremot att den nuvarande organisationen ofta är ett stort hinder för att arbeta tillsammans med andra. 

Hos oss byggdes det upp arbetslag runt A,B, C och D klasser (en 7:a, en 8:a och en 9:a i varje arbetslag) för ett tiotal år sedan. Tanken var god men höll inte särskilt länge av många anledningar; elevantalet ändras, en lärare med en ämneskombination slutar och en ny anställs som inte har exakt samma ämnen men ändå "måste utyttjas" till fullo, lärare med "smala ämne" måste undervisa i flera arbetslag eller arbeta på mer än en skola etc. I alagstiden ska rymmas även arbete med ämnesgrupper, IKT-grupper, miljögruppen osv. Trots stora hinder görs många tappra försök till integration och samarbete. Nu står vi inför ytterligare en omorganisation. Arbetslagen ska hädanefter utgöras av ämnenslagen. I skrivande stund kan jag inte se hur detta för oss närmare en helhetssyn på elevernas skolsituation. 

Givet att det finns en mer stöttande organisation i de lägre åldrarna kommer elever som arbetat med pedagogisk dokumentation under hela sin skoltid om några år att äga, och bära med sig, många dokumentationsverktyg. Detta kommer att sätta press på att hitta organisatoriska lösningar för det fortsatta arbetet. Självklart ligger det en stor styrka i att alla (i ett arbetslag, skola) drar åt samma håll (som den litteratur jag refererar till menar är en förutsättning) men jag tycker trots allt inte att det finns tid att vänta på så gynnsamma förutsättningar. Det är viktigt att alla som arbetar i skolan, redan nu på sitt sätt, bidrar så att det är möjligt för eleverna att få känna lust för lärande och makt över sin skoltid. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg.

                         "Förväntningar är konstens största fiende!" 

                                                 (Måhända gäller detsamma för reflektionen.)

Med mycket fantasi och ett vidöppet sinne, beväpnad
med all min erfarenhet och allt mitt kunanade, ger

 jag mig ut på spaning.