Litteratur

Den svårfångade reflektionen
Emsheimer, P., Hansson, H., Koppfeldt, T. (2005) Studentlitteratur

Kapitel 1. Att se dansen genom bilden

"Vi lever i ett samhälle och en tid som präglas av ständiga förändringar och som ställer krav på intellektuell öppenhet och flexibelt tänkande." 

Anna gör en djupare analys av ett, för henne välkänt, dansverk. Hon beaktar både det denotativa och det konnotativa. Hennes upplevelse är att det nu blir väldigt tydligt för henne vad som skulle kunna ändras, men även vad som är bra som det är och ska behållas. När hon redovisar sina iakttagelser för sina lärare känner hon sig stärkt i att de är intresserade av hennes arbete och tar sig tid att lyssna.

Denotativ - det som direkt sägs.

Konnotativ - det accociativa, underförstådda.

I höstas sattes ett tredelat verk av välrenommerade koreografer (FLZ) upp på Göteborgsoperan. Jag hade möjlighet att närvara vid en repetitionen av ett av verken (L). Eftersom det var den första scenrepetition ägnades mycket tid åt placeringar och ljussättning. Känslan efter repetitionen var - Det här blir häftigt!

Efter premiären kunde jag konstatera att det blev häftigt. Alla tre verken var mycket intressanta, men det kändes inte som att jag blivit så tagen av de andra två verken (F&Z) som jag "borde" ha blivit. Jag såg om föreställningen två dagar senare och hade nu en helt annan upplevelse. Varför? Det blev, med lite distans, mycket tydligt för mig att jag på premiären tittat på F&Z med mina L-glasögon. Hur kom det då sig att jag nu såg hela det tredelade verket? 

1. Jag var helt förvissad om att alla verken hade stora kvaliteter (och att jag hade missat något).
2. Jag gav det en andra chans. 

Kan jag möta varje elevs arbete med en förvissning om att där finns stora kvaliteter?

Kan jag, om jag inte ser kvaliteterna i en elevs arbete vid första tillfället, ge det en andra chans?


Timmy Bergström

Kapitel 8. Reflektionens rum

(Thomas Koppfeldt)

”Reflektionen behöver utrymme. Den behöver någonstans att vara och det krävs tid. Denna plats är mental och kognitiv, en plats där tankar och känslor får rum.”

En lektionssal kan jämföras med teaterns scenrum för även "där ska uppföras en tankekonstruktion, en företeelse, en sak, en pjäs som ska verka reflekterande." Rummet måste kunna anpassas efter det som ska ske där just idag, just nu. Lärarens, likt scenografens, uppgift är att anpassa rummet så att bästa möjliga effekt av det man ska göra ska erhållas. 

Bilder är rum. "Inne i bildrummet kan och måste vi själva ta tag i saker." Bildrummet är "en mötesplats där nya betydelser skapas när det vi som betraktare har med oss konfronteras med det som finns där." 

"Vad kan hända i vilka slags rum?" "Vilka är frågorna man ska ställa för att få hjälp med att hitta bästa rum för reflektion och bearbetning av något?"

Påverkar den fysiska miljön ens utvecklingsmöjligheter? Kan en fysisk plats som är hopplös för en elev vara gynnsam för en annan.

Givet att högstadieelever inte går hem och reflekterar över skoldagens innehåll faller det på oss att skapa förutsättningar för bearbetning, reflektion och inlärning. 

Kan jag skapa rum för reflektion? 

Kan jag skapa tid för reflektion?

Kapitel 5.Reflektionsbegreppet i styrdokument
(Hans Hansson)


(Sedan boken skrevs har vi fått en ny läroplan (LGR11). Innevarande läsår arbetar vi som undervisar i år 9 efter två olika läroplaner (Lpo94 och LGR11). Jag har valt att lyfta fram det, enligt mitt tycke, allmängiltiga.)


"Reflektionen beskrivs, i kursplanerna, som  en i huvudsak teoretisk process med undantag av ämnet slöjd där eleverna också skall reflektera över arbetsprocesser och produkter. Reflkterar gör man med texter begränsade till böcker, litteratur och bilder."


Begreppet reflektion har olika betydelse i olika ämnen.

En integration mellan olika ämnen skulle "kunna öppna för reflektioner på ett högre plan"

Kapitel 4.Reflektionsteorier

(Peter Emsheimer)

" The function of reflctive thought is, therefore to transform a situation in which there is experienced obscurity, doubt, conflict, disturbance of some sort, into a situation that is clear, coherent, settled, harmonious."
(Dewey 1933 i Grimmett 1988)


Allt vi gör grundar vi på olika teorier, omedvetna eller medvetna. Författarna gör en distinktion mellan slutna och öppna teorier. 

"Öppna teorier ger större möjligheter att öppna för ny förståelse" men även de slutna teorierna ger värdefull kunskap trots begränsningen av att de bygger på det redan beprövade.

Kapitel 12.Metod och reflektion

(Peter Emsheimer)

"Reflektion handlar i någon mening om forskningsmetod, vilket innebär en uppsättning av förfaranden avseende datainsamlig, systematisering av data, bearbetning av data och i slutänden analys och diskussion om vad data och dess bearbetning leder fram till.")

Moon (1999). Analys av reflektionens karaktär och dess förhållande till inlärning.

"Reflektionen ska förhoppningsvis i förlängningen leda till ett annat handlande som är mer ändamålsenligt."